Reseberättelse – Sandra Rejnefelt

När jag satte mig på planet till Spanien trodde jag att jag skulle sakna alltig här hemma så mycket att jag skulle åka hem innan de var slut! Men jag hade jätte fel. De 6 veckorna jag spenderade i Spanien har varit de underbaraste i mitt liv! Jag och Max åkte dit själva men kom hem med hur många nya vänner som helst.

Casa Klein är ett fint ställe med en ännu finare trädgård. Alla i personalen är väldigt omtänksamma och väldigt roliga att ha att göra med. De var duktiga på att förklara saker vi ville veta och det tog inte lång tid innan vi fick göra saker på egen hand och ta egna initiativ. Arbetet ser ut som det gör i Sverige men ändå lärde vi oss mycket. Vi fick lära oss hur det är att arbeta på en plats där standarden inte är som i Sverige. Som att t.ex. på ett så ergonomiskt sätt som möjligt föra rullstolsbundna personer från rullstol till säng, fåtölj eller duschstol. Vi fick lära oss det mest ergonomiska sättet att stå på när man t.ex. klädde någon i sängen eftersom man inte kunde höja eller sänka sängarna. Även om det tar på krafter och rygg är jag glad att jag har fått uppleva det, jag är glad över att få ha sett hur det går till i ett annat land.

Vi var ute på många utflykter både med de boende, våra vänner i personalen, ensamma och med våra egna vänner. Vi åkte bl.a. in till Malaga, Rincon de Victoria och var på Revy med några av de boende. Vi fick även följa med på saker som tandläkarbesök vilket gjorde att vi fick se hur det gick till på andra ställen än bara på boendet vilket var roligt.

Till en början hade vi lite svårt med kommunikationen eftersom att alla som jobbar där, utom matpersonalen, pratar spanska. Men med tålamod och vilja gick även det bra och både jag och Max har lärt oss mer spanska än vad vi kunde innan vi åkte. Likaså om vi var ute och åt eller var och shoppade, då fick vi också med lite ”engelskspanska” och teckenspråk göra oss förstådda. Till en början kändes det konstigt att inte kunna prata på engelska men efter ett tag vande man sig och det blev till en rolig grej.

Mesta delen av tiden hade vi ganska bra väder. Inte så bra att man frivilligt hoppade i poolen men ändå så att man kunde sitta och sola. Vi bodde i vars ett rum med egen toalett och dusch. Frukost lunch och middag fick vi äta tillsammans med de äldre så vi slapp laga något själva.

Så för att sammanfatta det hela. Trots att man under perioder hade hemlängtan hade jag inte tvekat en sekund om att sätta mig på ett nytt plan och göra om alltihop en gång till.