Vad hände sen? – Ida

Nu läser jag till läkare

Ida Lund NA”Hej, jag heter Ida och tog studenten från Consensums naturvetenskapliga program våren 2014. Det som mest lockade med Consensum var mysnivån, lärarna och arbetssättet. Det var soffor, blommor och tända ljus och musik på morgonstunderna. Eftersom det inte är en stor skola så lärde man sig att känna igen alla och man fick lära känna sina lärare på ett annat plan än vad man hade gjort på en större skola. Lärarna var trevliga och gjorde allt de kunde för att jag skulle lyckas. Studiemotiverad som jag är så var jag alltid den som frågade ”Kan vi ha återkoppling på det här?” och såklart kunde vi det. Det var en grej jag verkligen uppskattade, att lärarna ofta fanns tillgängliga för en och var villiga att hjälpa även om det inte var lektion. Sen var det här med arbetssättet, att jobba i teman. Oftast var det ett väldigt bra sätt att jobba på. Det hjälpte till att skapa sammanhang. Att jobba tematiskt gör man ju även på universitetet så i och med att jag redan hade gjort det på gymnasiet så var det inget konstigt när jag kom till universitetet.

Efter studenten gav jag mig iväg för att upptäcka världen. Jag spenderade några månader på Nya Zeeland som au pair och tog mig en sväng om till Fiji och Melbourne innan jag reste hem igen. Under dessa äventyr tog jag mig tid att söka till läkarprogrammet och i december fick jag beslutet. Jag hade blivit antagen i Örebro. Lyckan var enorm. Tankarna att bli läkare har funnits där ett tag men det var när jag gick på Consensum som jag kände att jag verkligen ville bli läkare. Vi fick alla vara två dagar på en avdelning på universitetssjukhuset, jag fick vara på NIVA. Det är svårt sjuka människor som ligger där och det påverkade mig på ett sätt jag inte väntat mig. En av patienterna skulle få insatt en tryckmätare i hjärnan så när läkaren kom in för att titta till patienten innan operationen frågade jag om jag kunde få vara med och titta. Det fick jag och jag var otroligt fascinerad. Läkare förklarade genom hela processen vad det var han gjorde och tänkte bara att så mycket kunskap vill jag också ha, jag vill också kunna hjälpa människor på samma sätt. Trots att sjukvården har problem med vårdplatser osv så åstadkommer de ändå under. Jag vill vara en del av det. 

Nu när jag väl är här och har börjat läsa så är jag rätt säker på att jag har valt rätt. Kroppen, sjukdomar och jobbet med människor, det är väldigt intressant. Det är en lång utbildning som jag mer och mer förstår att den aldrig riktigt tar slut. Som läkare är man aldrig fullärd, det finns alltid mer att lära sig och det finns tusen vägval. Från att ha pratat med äldre kursare så har jag också förstått att man kommer ändra sig x antal gånger under studietiden vilken väg man vill ta, när man har praktik på de olika avdelningar allt är så oerhört intressant. För tillfället så vill jag bli barnläkare. Jag fick turen att prata med och få en föreläsning från en neonatolog (barnläkare som sedan ytterligare har specialiserat sig på för tidigt födda) vilket bara stärker min motivation till att bli just barnläkare. Jag ser verkligen fram emot min fortsatta resa!”