En upplevelse för livet

APL i Tanzania –

Att göra sin praktik utomlands är en upplevelse man sent kommer att glömma. Att dessutom få göra den i Tanzania gör inte saken till de sämre. Jag har spenderat min tid i Kolandoto på ett sjukhus och fått uppleva väldigt mycket jag aldrig hade eller någonsin kommer få göra här i Sverige. Dokumentärer man tidigare sett från Afrika blev helt plötsligt verklighet, och såhär i efterhand är det nästan svårt att förstå att jag faktiskt har varit där. Lite var som man hade förväntat sig men mycket var helt nya upplevelser som man inte kunde föreställa sig innan. Under min tid på Kolandoto Hospital har jag bland annat fått vara med på olika operationer, förlossningar och kejsarsnitt. Jag har varit på outreach där vi åkte ut till en by och gjorde hälsokontroller och vaccinationer.

Det fanns både likheter och skillnader med svensk sjukvård! En av de mest märkbara skillnaderna var bemötande av patienter. Jag upplevde att personlig integritet och patientinflytande inte var något de ansåg som viktigt. Patienterna behandlades mer som objekt. Hierarkin var också väldigt tydlig, och om man var patient, student, läkare eller sjuksköterska var betydelsefullt. Eftersom att få vård inte var någon självklarhet var patienterna otroligt tacksamma. En läkare berättade för oss, ”I Sverige söker man vård när man är rädd att man är sjuk, här söker man vård när man är rädd att man ska dö”

Även de basala hygienrutinerna på sjukhuset skilde sig och hygienen var inte på samma höga nivå som i Sverige. Här kunde man se att de hade viss kunskap men kanske inte alltid utövade den eller hade rätt utrustning. Bland såväl befolkning som sjukhuspersonal var engagemanget för att hjälpa och göra gott mycket stort. Till och med på helgerna engagerade man sig på olika sätt. Bland annat tog man emot barn som inte hade råd att gå i skolan från andra byar och undervisande och hjälpte dem.

Jag har träffat så otroligt många härliga, tacksamma och underbara människor, både vuxna och barn som hade en gemenskap och värme som inte går att beskriva med ord, det är något man måste uppleva själv.

Tack !

Klara Ekberg  Vård- och omsorgsprogrammet åk 3